måndag 30 mars 2015

Sov gott lille vän


Om ungefär en timme ska jag åka till veterinären med Sixten. Jag står inte ut med att se honom såhär mer.. Troligtvis har han haft en hjärnblödning, för han kan inte äta sin vanliga mat och han har inte druckit vatten på jag vet inte hur länge. Jag har försökt ge honom barnmat och vatten med spruta men det blir liksom inte bättre. Han har ingen balans och sover mest hela tiden. Jag är så rädd att han plågas och det vill jag verkligen inte, så jag ringde till smådjurspraktiken och fick en tid kvart i fyra.

Spelar ingen roll hur jag gör, låter jag honom leva är det fel och låter jag honom dö så är det också fel. Men med tanke på hur han har sett ut den senaste veckan så räcker det nu. Jag kan inte ha honom kvar för att JAG kommer bli ledsen, det är verkligen fel...

lördag 28 mars 2015

en smärtsam dag


Hur mycket jag än vill, så orkar jag inte, jag orkar ingenting. Det skrämmer mig. Vad är det som är fel när jag hela tiden går runt och är sjukligt trött?

Idag var jag med mamma till Kolsberg på påskbazar, efter tio minuter var jag tvungen att sätta mig ner och efter ytterligare några minuter önskade jag bara att jag varit någon annanstans. Helst i ett mörkt rum utan ljud. Min hjärna verkar inte kunna hantera intryck, kan inte stänga dem ute. Jag tar in allt, färger, former, lukter, ansiktsuttryck, ljud, känslor... Satt tex och funderade på om de som skulle se tidsenliga ut verkligen borde få ha sina glasögon på sig, tror inte de såg ut så förr. En hade tex hornbågar, svarta med lite metalldetaljer, passade inte alls till hennes orange-randiga förkläde med volang på. En annan hade små bruna bågar med brun-rökiga glas, hade dock inget förkläde men ändå. Nån hade riktigt målade kinder och ditmålade fräknar, finns det verkligen svarta fräknar?

Det hängde påskkärringar i taket, de hade läskiga tänder och en del hade läskig frisyr, kom fram till att det måste vara fårull de hade som hår. Alldeles gråspräckligt och lockigt. Och ingen var den andra lik.
Det va så mycket färger överallt, ris och kransar, saker att hänga i riset, äggkoppar, kakor, bröd, människor som trängde sig och som aldrig blev klara. Två söta stickade kaniner som låg på en bänk, en i rosa hängselbyxor och den andra i mörkblå klänning. Förstod aldrig vad tussen, med något som jag tror skulle föreställa hår, på hakan var för någonting? Kaniner har väl inte skägg? Eller?

Ett barn hade vita byxor och rosa jacka, keps hade hon oxå, en vit med nått svart tryck. Det va en brunorange fläck på byxorna, ungefär som nypon i färgen. Det störde mig, barn kan inte vara klädda i vitt, det blir smutsigt direkt. Hon satt tex på en bänk och sedan på ett räcke... Det säger ju sig självt, smuts!
En annan liten person (ett barn) hade grön overall, svarta skor i käng-modell och en mössa med knyt under hakan som var röd och gul. Även den hade fläckar på sig, knäna hade varit i backen ex antal gånger. Den gick och plockade sten. Pappan hade svarta skor, grå byxor och brun-beige jacka. Antagligen hade han barnets vantar i fickan, de var mörkblå.

Kransarna var antingen i björkris eller flätat hö/halm/torkat gräs. Små rosetter i olika färger, lite fjädrar i olika färger, lite blommor i olika färger och en varsin fjäril. Väldigt mycket olika färger.. Speciellt på påskriset.. Gillade inte färgkombinationerna och färgerna var så starka att de stack mig i ögonen.

Såg en kvinnlig fotograf, hon hade solglasögon på huvudet, som ett diadem ungefär, brunt hår, trevlig frisyr med snedlugg. Marinblå parkas, jeans och säkert jodopursch(?)skor. Har sett henne förut, på en musikquiz på abf i höstas...

Tio minuter.. Jag kan egentligen fortsätta, kanske kunde skriva en bok. Min hjärna kokar över av allt jag registrerar och jag är helt slut men den fortsätter ändå, KAN.INTE.STÄNGA.AV!

Konsum mannen var där också.. Och jag skulle säkert kunna skriva en hel bok om hur han var och hämtade saft och kaffe, pratade om Thailands resor och Norge, vilka han satt med och hur hon som serverade kaffe såg ut och att hon nog inte kom från Sverige för jag tycket hon hade (möjligtvis) tysk brytning och var lätt närmare 1.90 lång med blont super rakt hår och blå ögon.

Behöver jag säga att jag har huvudvärk? Det har troligtvis ni också nu..  

måndag 23 mars 2015

Konsten att leva



Eftersom jag tycks ha typ 2% kvar av mitt batteri (hjärnan) så är jag lite off, ska till CSK på fredag och göra ett EEG, kanske redan berättat det? De ska kolla om jag är hjärntrött, vilket inte känns som en överraskning om jag skulle vara. Är konstant utsliten.. Förra veckan försökte jag dricka cafe latte för att bli piggare, det gav önskat resultat men också en hemskt ledsen mage, så jag avslutade experimentet.

Nu sitter jag och väntar på att klockan ska bli sex ifall jag ska orka åka på teater, känns inte alltför lockande dock. Men jag kan ju vara med i en timme och gå sen. Det är helt fantastiskt tråkigt att va såhär trött hela tiden. Spelar i princip ingen roll hur mycket jag vilar/sover/glor i taket så blir jag lika förstör efter bara nån timme eller om jag är nånstans där det är mycket intryck, ca. 20 minuter. (Tummen upp, kanon kul.)

Det här med att leva livet verkar inte riktigt vara min grej, sova mig igenom det kanske men man ska väl va glad för det lilla. Möjligtvis kan jag släpa mig igenom det, woop woop!  

torsdag 12 mars 2015

Under konstruktion


Jag har flyttat in i min nya lägenhet nu, en nystart, början på något bättre, hoppas jag!
Har faktiskt lyckats få i ordning det ganska bra än så länge men jag tycks ha noll procents uthållighet vilket betyder att jag orkar ungefär... Ingenting och sen är jag slut som människa. När jag då ska va på Coop tre dagar i veckan så blir det mos av allt. Därför drog jag ner mina futtiga tre timmar till en och en halv per gång för att åtminstone känna att jag klarar av det, men det känns rent ut sagt förjävligt att jag är så jävla meningslös!!!!

Det måste till en förändring, jag kan inte stå still och stampa här mer, jag vill framåt,inte baklänges. Jag vill inte titta tillbaka på mitt liv och känna bitterhet och sorg, inte titta tillbaka och inse att jag inte tagit mig någonstans alls.

söndag 1 mars 2015

Flyttat


Nu har jag åtminstone fått in alla grejer i den nya lägenheten, tyvärr har jag slitit för mycket (orkar tydligen ingenting) så nu känner jag hur allt går åt helvete. Ångesten smyger sig på som ett läskigt oväder :( Får se om jag orkar gå till coop i morgon och gör mina tre timmar eller om jag stannar hemma och vilar i några dagar. This sucks!

Det är grejer överallt, vill typ låsa in mig nånstans så jag slipper se..