värdefull

Den här veckan har varit helt underbar, jag har orkat saker, jag har orkat ta hand om mig själv, varit ute och gått, försökt göra mig fin (jag har alltid tyckt om att sminka mig men i mina deprissioner orkar jag inte), jag har orkat bry mig om saker. Jag har levt den här veckan, skrattat, dansat, andats, underbart! Det bästa är att se allas ögon när jag säger att jag mår bra, när de ser att jag menar det, hoppet som tänds i deras ögon, rädslan som släcks. Jag vinner för att jag vägrar ge upp...

Tänk dig att du går och bär på en ryggsäck med stora stenar, samtidigt som du tvingas bära en korsett som pressar luften ur din kropp, det är mörkt, kallt och du är trött. Solen skiner ute, strålarna bländar dig, skär som knivar i dina ögon. Den hånar dig, skrattar dig rakt upp i ansiktet, du hatar solen för att den skiner på ditt sårade liv, du får inte njuta av den, inte glädjas, du är inte värd det. Ryggsäckens axelband skaver sönder ditt skinn och blodet rinner ner längs dina armar, korsetten låter dig andas tillräckligt mycket för att du inte ska svimma. Dag ut och dag in, evighetslång tortyr. Din spegelbild skrattar åt dig, säger att du är värdelös, du borde dö, alla skulle må bättre av att du dog, världen skulle vara en vackrare plats utan dig... Tillslut är du så trött och svag att du börjar lyssna på den, rösten i ditt huvud som skriker att du ska dö, vad gör du då? När hoppet överger dig och du står ensam, kall och rädd. För rädd för att leva när rösterna ingen annan hör viskar "sanningar" i dina öron, du är värdelös, värdelös, värdelösvärdelösVÄRDELÖS! Och du kan inte andas, vill inte andas, vill inte mer, orkar inte...

Jag fortsätter. Jag kryper, drar mig fram och jag förbannar både ryggsäck och korsett, hatar rösten i mitt huvud, gråter. Men framför allt så pratar jag, med alla som vill lyssna, ibland med folk som inte vill lyssna och det är ju lite synd (om dom alltså.) Kanske är det just min öppenhet som håller mig vid liv. Att jag inte skäms, att jag vågar be om hjälp, att jag vågar säga hur jävla bedrövlig jag känner mig. Jag tror att det är det som gör mig "stark". Och för varje gång jag tar mig ut ur mörkret så vinner jag mer respekt för mig själv. För JAG ÄR VÄRDEFULL och JAG ÄR STARK och därför har jag rätt att må bra.                                  

            Vi är alla värdefulla och alla har rätt att må bra

lovely

 

 

 

 

8 januari, åh vad jag längtar! 

 

 

 

 

 

just nu

Idag har varit en bra dag, den började med provtagning (igen) klockan nio, sen åt jag frukost, tog en promenad med mamma, vilket jag inte har gjort på flera månader eftersom jag mått för dåligt och sen har Carro och Annie varit på besök :) Mat har jag gjort också. Ja det va väl min dag, typ. Men huvudsaken är att jag har mått och fortfarande mår bra.

Gud va det skulle vara underbart om jag kunde bli "frisk" nu, slippa det här. Det skulle rädda framtiden och det skulle rädda "oss". Det viktigaste jag har. Livet tar inte slut men det skulle göra så fruktansvärt ont.

Men jag mår iallafall bra just nu :)

jag älskar dig

Hur beskriver jag med ord hur mycket du betyder för mig? Det går inte...

Jag ser i dina ögon hur ont det gör och jag vet att orden du uttalar, smärtar dig lika mycket som de smärtar mig. Du är modig som vågar berätta hur du känner, även om sanningen skär som vassa knivar genom min själ. Det är något jag uppskattar väldigt mycket, att vi kommunicerar, vågar säga till om något känns fel, jobbigt, även om vi tillslut gråter båda två. Det gör oss starkare, för oss närmare varandra. Men jag är rädd nu, för jag vill inte förlora dig. Jag hatar mitt instabila psyke och ännu mer om det förstör mellan oss. Jag är tvingad att lära mig förstå och hantera men det är inte du och jag älskar dig såpass mycket att jag skulle låta dig gå om jag visste att jag hindrade dig från att förverkliga dina drömmar.    


Jag vill att det ska finnas en framtid för oss men det lutar inte åt det hållet... Tack för din ärlighet, jag uppskattar den även om den gör mig så otroligt sorgsen. För du är den enda jag någonsin sett en framtid med, du betyder hopp för mig, ljus, liv. Min prins.

Julbord

 

 

 

 

 

 

GAH! Blir galen på bilder... A ja, de är här iallafall.

 

Igår va jag på julbord som mamma bjöd på.

Dan, Nicke, Mamma och Barbro var med och det va trevligt, men jag tyckte inte maten va så god som den har varit, där vi åt. Men men, jag är mest glad att jag va såpass pigg att jag kunde följa med och att jag tillochmed gjorde mig i ordning med lite smink och en fläta :)

 

På kvällen kom Nilla, Bobban och Ingela så vi spelade ett spel och satt och pratade, gillar mysiga hemmakvällar med pojkvännen och några kompisar. Så det har varit en bra helg, hittills, idag vankas mat hos Barbro klockan tre.

 

 

Provtagning

Idag har jag alltså tagit en massa blodprover, min favorit sysselsättning, men det gick bra. Förutom när de skulle spruta in kontrastvätska för då svimmade jag nästan av nån fånig anledning, men men, nu är det gjort! Elva rör blev det, kanske va därför jag höll på att svimma, dåligt med blod kvar i kroppen...
Har tagit min första lithium tablett, så nu får vi se vad som händer.

Annars då? Jo jag är faktiskt ganska pigg idag, eftersom jag inte sovit något i natt, är det möjligtvis så att jag är lite bakvänd tro? Har plockat lite här hemma sen jag kom hem från sjukhuset, lyckats skicka iväg ett viktigt mail och startat en tvättmaskin. ... Jösses... Jag önskar jag hade ett sånt där intressant liv, med resor, fester, shopping, galor och modevisningar, åtminstonde för er skull. Min blogg lär ju va som sandpapper i era ögon. För min skull önskar jag mig bara en fungerande vardag :)

Är det någon som har några bra filmtips så är det välkommet, dock inga komedier, drama/action/thriller faller mig mer i smaken, eller kanske nån animerad barnfilm, tack på förhand!

Egentligen är jag trött

Jag är väldigt vaken, trots tablett... Suck... Huvudvärk och hunger men ingen sömn och fastande ska jag vara sedan kl. 22, strålande!

Har legat här i några timmar nu, typ tre? Men inte en tillstymmelse till sömn, hade jag haft en läslampa hade jag troligtvis läst ut en bok nu, kanske börjat på min andra. Men utan ljus ingen bok, tur att det finns telefon med tusen funktioner som man kan fördriva tiden med. Har tittat på bilder på både instagram och pintrest (eller va det nu heter) allt för att bli såpass trött att jag ska somna, men icke!

Sex timmar kvar tills klockan ringer, våldsamt mycket tid när man är vaken...

Till er som sover; sov gott <3

livet blir bättre?

I morgon ska jag ta massor av prover och sen ska jag ställas in på lithium, det känns sådär men just nu är jag villig att pröva för jag mår verkligen INTE bra!
Så håll tummarna för mig är ni snälla :)

Igår fick jag ännu en panikattack, det är så fruktansvärt obehagligt, ringde mobila men den som va där va då fan inte till nån hjälp, "ta en promenad", när jag precis hade berättat att det kändes som jag skulle rasa ihop om jag ställde mig upp... Jo men gå på en promenad... Undrar om hon/han någonsin haft en panikångestattack?!

Livet känns lite skräpigt just nu, men men, efter i morgon kanske det blir bättre :)

Inifrån och ut, jag brinner
Hjärtat fortsätter slå och lungorna fortsätter andas
Varje hjärtslag, varje andetag, ett hån från livet jag inte får leva

Mina ögon blöder
Men jag är för stark för att dö
Inte kan jag lämna er
Vad skulle ni göra utan mig

Den eviga vilan
Min möjlighet till frihet, får vänta
Jag måste fortsätta låtsas leva, för alla de själar jag berört
För att bespara dem tårarna över ett liv som aldrig funnits

vaken, äntligen

Emma geniet Kvarnlöf är i farten :) Har precis kommit på hur man lägger till andras bloggar i sin läslista, ta-da! Kanske är för att Annie sitter här bredvid och författar cv, hennes smarthet smittar av sig så jag kan lyckas med läslistor :P
För övrigt så har jag varit vaken i snart tre timmar, det var nämligen helt omöjligt att vakna :S Drömde mardrömmar om vartannat, Dan ville slå mig och kankse tillomed döda mig vilket jag klassar som extremt mardrömmsmässigt! Tillslut kom mamma och väckte mig och då äntligen lyckades jag ta mig upp ur sängen. Hon blev lite orolig när det inte gick att ringa till mig. Min mamma <3
Jag hade tydligen glömt låsa dörren igår också...

Sminkade mig i väntan på Annie, trevligt, jag gillar att sminka mig men det händer tyvärr inte så ofta längre. Nu är jag iallafall fin i ansiktet, resten av kroppen och håret är ett enda stort förfall.
Nu ska jag gå och leta efter min dagbok som tycks ha försvunnit från jordens yta :/

kakbak

Har bakat kakor med mamma hela dagen!
Blev fem sorter :)
*Brysselkex
*Chokladsnittar
*Ökensand
*Jämtlandsbröd
*Bregottkakor

Jag minns en gång för några år sen när jag snöade in på att baka kakor, jag bakade flera sorter om dagen i typ en vecka! Blev kakaor överallt, men det gick så lätt och det va så roligt, funderade på största allvar att öppna bageri. Det gjorde jag inte, för precis som allt annat jag snöar in på så dör intresset totalt när manin lägger sig... För det verkar va det det är. A ja, hursomhelst! Det va iallafall trevligt att baka med mamma :) inte lika lätt och roligt som för några år sen men det va trevligt och kakorna blev goda :) Smakade en av varje när mamma och Nicke drack kaffe förut :)
I morgon är det Torsdag, då kommer Dan hem!

Nu är det läggdags för små Emmor :)

skavsår

Jag har kvaddat den här bloggen med min meningslöshet, ingen vill väl läsa om någon som mår skit utan synbar anledning. Det är mycket trevligare med trevligheter. Här råder radiotystnad. Men jag kan inte göra något åt det nu, jag sumpade italien och då blev jag plötsligt tråkig, inte värd att kommentera. Inte värd att slösa tid på. Plötsligt blev jag psyksjuk istället för mode designer i Florens, hamnade långt ner på samhällsstegen, borta, kaputt. I mitt huvud förvandlas idéer, drömmar, till stoft, poff, borta!

Jag svamlar, bry dig inte om mig, jag är bara trött på mitt eget huvud, jag tror det tillhör någon annan. Om det var Gud som gav mig liv, varför gav han mig då någonannans huvud och vart är mitt, det måste bli en rejäl prick i protokollet det här Gud!? Dela ut huvuden till höger och vänster som om det vore one size fits all, det är strålande, verkligen strålande..

Så oerhört otroligt trött!








Det vänder nog snart...

väldigt liten hjärna

Jag önskar att jag hade ett jobb. Jag önskar jag kunde söka ett. Jag önskar att jag va stabil. Men jag far runt som en jojo. Irriterande. Och meningslöst... Jag känner mig hysterisk och bedövad samtidigt, en väldigt underlig känsla, som att kvävas och sprängas på samma gång. Tankarna skyndar fram i seg smet och jag kan egentligen inte tänka något alls. Men jag tänker massor, miljoner tankar, som inte kommer någonstans, dom sitter fast. Jag vill spy, spy ur mig allt som gör mina tankar till fastfrusna, ångestframkallande monster i mitt huvud.

Jag stirrar blint framför mig, ser ingenting, hör ingenting men alla ljud sprakar som blixtnedslag i min tomma värld. Slår mig i ansiktet, magen, spräcker mina läppar, får mig att tappa luften. Snälla värld kan du inte bara vara tyst! Jag vill sova. Det gör jag redan, samtidigt som jag är smärtsamt medveten om hur vaken jag är, hur sömnlös jag är. Galen, zombie-seg 25-åring med tedskedsgumme-frisyr. Bedrövligt!

Jag ska måla hela världen lilla mamma, vad hände egentligen, för en timme sedan höll jag på att explodera av tankar och energi... Eller va det kanske ångest, jo det va det nog, ångest över att vara 25 och sjukskriven i nån jävla skit som inte syns! Och nu ser jag ingenting och armarna känns som livlösa ålar, tunga och svarta, dom fryser ihjäl!! Jag fattar inte hur man kan svänga så fort? Har jag missat nått?! Jag är förlamad, när hände det...

på denna väg som inte finns

Jag är tom, så fruktansvärt tom, isolerad.
Vad tjänar det till att äta, varför hålla meningslösheten vid liv? Äter tillräckligt mycket för att dämpa den värsta känslan av hungern eftersom den gör ont, men den är verklig så jag behåller den. Dumt att äta för mycket. Dumt att ge energi till tankarna som hopas i mitt huvud. Bättre att vara hungrig. Sova. Sova är trevligt, sova är en annan verklighet, en verklighet som passar mig, en verklighet där Batman inte räddar mig när bovarna sticker ner mig med kniv, en verklighet där våldtäcksmännen jagar mig in i döden, men inte ens där får jag dö. Ibland är sömnen snäll, rofylld, trygg. Men oftast jagas jag av demonerna även där.

Jag drömmer om lyckan när jag är vaken, mardrömmar. Den finns inte, vad är det för något, ett privilegium som inte är ämnat för mig, kommer jag någonsin bli lycklig? På riktigt? Ni ser det ni tror att ni ser, men det är inte sant, så fruktansvärt långt ifrån sant. Jag är inte hon, eller kanske är jag hon men hon är inte mig. Jag vet inte, jag vet ingenting eller åtminstonde inte mycket. Förvirrande. Diffust. Rörigt. Jag borde vara tacksam för det jag har, jo jag vet precis att det är så du tänker. Att jag är otacksam för jag har så mycket. Men har jag verkligen det, är du säker på det, det är bara något du tror. För det saknas något oerhört viktigt, Jag saknas, vart fan är jag, finns jag, jag tror inte det. Precis som lyckan, ett privilegium, men inte för mig.

I mitt huvud rör sig skuggvarelser som tar varje chans de får att slå sönder mig, göra mig osäker, förvirrad, rädd. Jag kommer aldrig att få vara, de kan inte tillåta mig att finnas. Så meningslös. Så sorglig, patetisk, obrukbar. Ja va fan är lycka? Ibland tror jag att jag är lycklig, det brukar vara i ungefär en dag, kanske en vecka om jag har tur. Det är de där dagarna när jag vaknar och orkar duscha, orkar andas, på riktigt, när kroppen känns lätt och fylld med liv. Förstår ni hur fruktansvärt det känns när denna känsla tar slut, när jag nästa morgon inte ens orkar släpa mig upp ur sängen och klä på mig. Nä, det kan jag inte kräva att ni ska göra.

Jag har Dan, vackra, underbara Dan. Jag förstår inte varför. Hur kan han stå ut med mig, denna meningslösa varelse, så livlös, grå och patetisk. Vad ser han hos mig som inte finns, vad är det han tror att han ser. Han precis som mamma har sett mig i mina värsta stunder, när hypomanin skenar och deprissionerna slukar mig. Vad är det som får dig att stanna? Jag är så oerhört glad att jag har dig men det betyder inte att jag är värd dig. Min vackra Dan.

Allt snurrar samtidigt som jag sitter alldeles still, dimmorna hänger som tunga moln runt mitt huvud och världen, livet, ter sig ganska omöjligt. Jag kommer aldrig bli frisk, med hjälp av tabletter kan jag hålla mig normal i perioder men det finns ändå alltid risk för detta helveteshål, episoder. Detta liv som inte finns, men ändå har jag ingen rätt att avsluta det, beslutet att bli fri, har jag ingen rätt att ta, så jag måste (MÅSTE) fortsätta min vandring på denna väg som inte finns.

urspårad

ja, vad ska man säga, jag va på fest, hade tydligen alldeles för roligt och sen är allt svart.

Jag minns nån slags känsla av uppgivenhet, rädsla och hopp, hopp över att det va slut. Det va det inte, för jag ligger ju här nu och försöker fatta vad som hänt. Troligtvis borde jag inte dricka.
Att inte veta vad som hänt, ger extrem ångest.
Det klaraste minnet jag har är att jag ramlade, varför vet jag inte, men plötsligt låg jag på golvet och sen kom nån och hjälpte mig upp, bedrövligt!
Allt annat är ett stort svart grötigt ingenting... :(

Jag tror alkoholen tar fram det hypomana eller det maniska jag vet inte vad det är och det som är otäckt med det är att det inte är jag någonstan, Hon tar över och jag står bredvid och fattar ingenting... Jag måste ringa nån...

(Ful)Bilder, det bjuder jag på

Jag glömde ju! Upptäckte att jag har nått mupp-program till webb-camen, så jag roade mig med det i typ en timme i morse :) Fantastiskt roligt, iallafall för mig som är lättroad! Jag ska finna lämpligt offer att spela in filmer med, strålande :D

minnen på ett ljudspår

Det är ganska underligt hur man kan förnimma sig känlsor när man lyssnar på musik. Som när jag lyssnar på Heaven och känner precis hur förtvivlat kär jag var i Olof (oloV) Ericsson när jag gick i åttan och satt i "trumrummet" på musiken och önskade att han kunde tycka om mig eller känslan som uppstår när jag hör Eddie Meduzas "Gasen i botten", jag kan minnas hur Carro sa att jag inte fick lyssna på den och köra bil samtidigt. Eller all vår (Pernilla, Carro, Annie och jag) singelbils- musik, alla känslor och minnen som bubblar upp, alla nätter vi spenderat i olika bilar och haft hur kul som helst, de kommer alltid finnas i alla dessa låtar. Ganska fantstiskt! Livet eller nej, Världen skulle vara fruktansvärt tråkig utan musik, jag skulle inte kunna tänka mig en värld utan iallafall.

Idag har jag haft ont i huvudet precis hela dagen, inte så kul men man får väl va glad att man har ett huvud att att ha ont i... :P
 Har varit till Susanne med mamma, det var givande, riktigt upplyftande faktiskt, så nu ska jag testa ny medicin och se vad som händer. Hoppas hoppas hoppas att jag svara bra på dom! :D Då blir alla glad! Speciellt jag.
Varit till nya gymmet också och blivit presenterad för en massa maskiner, men tyvärr äger jag inga "inne"-skor så jag tränade inget, vill inte riskera att tappa nått tungt på tårna och med tanke på huvudvärken som har hamrat hela dagen så kanske jag gjorde bäst i att inte träna. Håller fast vid att Maria verkar fantastisk, det här kommer bli jätte bra :) Fick ett träningsprogram att följa i 6 veckor, då kanske magen drar ihop sig lite :D

Dan kommer hem i natt och jag hoppas att han vill följa med mig till Karlstad i morgon :) behöver som sagt nya "inne"-skor, allt är dyrt, det är upprörande!

Nu är jag alldeles för trött... Natti

I´m alive! Och jag ger aldrig upp, för idag är jag stark!

Söndagkväll började det, det... Det är som att stängas in i ett rum med klädda väggar, man känner sig isolerad och vill bara lägga sig ner och försvinna, dö, kalla det vad ni vill, man vill iallafall helst inte vara vid medvetande och förstå hur jävla meningslös man är när man bara ligger och önskar att man inte fanns. Det här extremt vackra kortet tog jag igår.. Ser jag verkligen ut så? Hemskt!

Idag blev jag plötsligt jag igen, så dåligt som jag (och säkert många andra) mår ibland (eller ganska ofta) och sedan blir "normal", det är som att föddas på nytt, underbart! Det är som att öppna ett fönster till ett hus som stått stängt i hundra år, plötsligt kan man andas, tänka, se, det går inte att beskriva... Det är ett mirakel!
Så idag färgade jag håret :) och låt mig säga att jag tycker att kortet jag tog idag är helt underbart, även om jag ser grinig ut så ser det ut som jag lever.
Och jag passade på att skaffa gymkort på Puls, Maria som är där, verkar helt fantastisk! Och förhoppningsvis är jag pigg i morgon också och orkar gå dit och testa lite. Ska till Susanne också.. Det är inte fullt lika kul men det behövs verkligen!



Underbara Emma <3 du är så otroligt stark, lova mig att du aldrig någonsin ger upp! Du är SÅ värd att kämpa för och du är värd all respekt, i all din enkelhet är du så otroligt vacker. Jag vet att du vill göra mer, vara mer, men vet du? Du är bra som du är, för du är du och det räcker <3



 

hur accepterar man nått sånt här

Skulle du acceptera att ditt liv rann mellan dina fingrar och det enda du kunde göra var att se på?

Det är så det känns, jag har legat i min säng sen i söndags kväll med undantag för två gånger när mamma tvingat mig äta. Nu har jag lyckats få ihop mig såpass mycket att jag sitter i soffan och skriver det här.
Det är ett fruktansvärt slöseri!

Ingen ser och det som inte syns, finns inte.
Hur förklara man något som inte finns?
Hur förklara man hur det känns att inte vilja gå upp ur sängen och hur förklara man den meningslöshet som äter upp en inifrån och ut?
Kan någon förklara för mig vad meningen med detta såkallade liv är?
För jag kan verkligen inte se den.
Jag lever för i morgon...
Hoppas att livsviljan plötsligt ska återvända, lika plötsligt som den försvann.
Att jag i morgon ska vakna och gå upp, äta, duscha, borsta tänderna, klä på mig, fungera...
Dessa saker som är så självklara, finns inte ens i min värld, i min värld badar allt i kolsvart, tung, kletig olja.
Jag är en fånge i mitt eget huvud och enda vägen ut är definitiv, slutgiltig...

Men vem är jag att bestämma över liv och död?

äntligen

Idag lyckades jag äntligen göra biffar :) gott! Men nån resa till karlstad blev det inte för min del, drömde en miljon mardrömmar så jag va inte så pigg i morse. Men jag har gått en promenad med mamma och gjort mat så helt meningslös har jag inte varit.

Har grymma blåmärken på mina sittben (inte för att jag har tittat efter, men det känns) sen jag va med ingela och red igår och jag har fin träningsvärk i magen. Mina 77 midje cm ska reduceras till åtminstonde 70, det är för bedrövligt hur jag låtit kroppen säcka ihop när jag varit i Florens... I våras mätte jag 65 cm runt midjan, det kanske är i minsat laget men 68-70 tycker jag borde vara okej.
Försöker dra ner på kolhydrater eftersom det va det enda jag åt där borta och kinder maxi, äckligt gott! Det går relativt bra, är iaf en reducering med typ 70% och sen lite träning och allmän motion ovanpå det så borde det bli bra :)

Linda ringed precis och berättade att hon följer med Barbro upp i helgen, mycket bra, vi träffas alldeles för sällan! Min fina kusin <3

Kan man jobba hemifrån? (med något annat än telefonförsäljning?) Jag försöker komma på vad jag ska göra, känner mig så rastlös, blir galen... Dagmamma kanske, jag som har energi som en sengångare, det kanske vore något, eller kanske inte :/

Nu ska jag gå till mamma och dricka vatten :)
Kram!

LAN pågår..

... på hög nivå i mitt vardagsrum. Men men, de som kan ha roligt ska väl få ha det, eller?

Idag har varit en dålig dag, det enda jag har längtat efter sen i morse är att jag ska få lägga mig och sova igen, strålnade! Den enda stunden av sinnesfrid har varit när jag var med Ingela till stallet och red, tystnad, bara jag och Demi som slogs om vem som skulle slå vem i leken "att få Demi att gå fint." Låt oss säga att det blev oavgjort.

Också denna dag misslyckades mina planer om att göra biffar :( dagens köttfärs var ännu gråare och luktade ännu skummare än gårdagens, man blir så glad. Det är helt enkelt inte meningen att jag ska göra biffar!

Om jag orkar ska jag följa med Ingela och Carro till Karlstad i morgon, om jag inte orkar så ligger jag väl här och tynar bort som vanligt. Usch jag är verkligen sorglig!


Du och jag är som två pluspoler på ett batteri
Hur vi än försöker så passar vi inte ihop
Det skulle va så lätt att vända dig ryggen
Det skulle vara helt underbart att se dig gå

Jag vet att du inte gillar sättet jag lever vårt liv
Du kan vara säker på att jag inte gillar ditt
Vi är två fiender som tvingas leva tillsammans
Och vi kommer båda slåss tills en av oss dör

Hur är det möjligt att älska någon man hatar?
Hur kan man hata någon som oss?
Tillsammans utgör vi en helhet, ett liv
Ett liv som ska räcka till två

Nya tag

Idag har varit en produktiv dag, jag och mamma har träffat AnnMarie och pratat av oss lite, det enda vi kom fram till var att jag skulle träffa Susanne nästa vecka och sen får vi se vad som händer. Jag behöver iallafall en kontakt så jag kan lära mig acceptera vem jag är eller vad jag har...
Vi har tvättat bilen också, riktigt trevligt, gick fortare än jag trodde :) Så nu är han ren och fin!
Jag fick min mönsterkonstruktions bok (nöjd) och vi har varit till biblioteket och lånat böcker.

Nu har jag precis kommit hem från gymmet och är skönt trött i ryggmusklerna.


Precis under mitt skinn kryper rastlösheten omkring, vad ska jag göra med mitt liv?! Ständig fråga som skapar panik, jag vill finna något meningsfullt att fylla mitt liv med. Något som får mig att gå upp på mornarna, något som kräver att jag tar hand om migsjälv istället för att rasera det jag desperat kämpar för att bygga upp. Men vad? När mitt inre är som natt och dag, två personer fångade i samma kropp, med olika viljor och med helt olika sätt att se på saker och ting.

Innan allt gick åt skogen

Åt helvete med allt

Ja så gick det med det...
Jag pratade med en psykolog/psykiatriker i måndags och hon tyckte att det nog var bäst om jag åkte hem till min familj och hämntade ny kraft. Så här sitter jag nu, i ruggigt gråa Torsby och är ganska missnöjd med utgången på mitt studentprojekt. Men jag försöker intala mig själv att jag vågat prova och att det är huvudsaken. Nu vet jag att jag vågar iaf. Men det var alldeles för högt tempo och en utbildning är inte värd att offra sitt liv för.

Nu börjar vägen tillbaka, dock tog jag tag i det här såpass tidigt att det kanske inte tar en evighet att lösa den här gången.

Jag är;
*Arg och jag har verkligen inte accepterat att det här är mitt liv
*Uppgiven
*Trött, helt fruktansvärt trött
*Frustrerad
*och Meningslös

Den jag trodde skulle bli gladast över att se mig blev minst glad av alla, vilket har fått mig att ifrågasätta relationen i allmänhet. Går den åt helvete nu också?
Jag har redan börjat fundera på att åka härifrån igen, vad är meningen med att vara hemma när den man vill ska vara glad ser ut att önska att man inte vore här...

Det bästa med Torsby är;
*Familj och vänner
*Att det är tyst
*Inga irriterande paraplyförsäljare
*Att det luktar så gott

Jag saknar Frida...

like it or not, this is it

Jag har legat i min säng sedan i onsdags med undantag för att jag varit till rektorn idag och berättat att jag är trasig.

Jag är ensam ute på ett stort hav med vågor som frenetiskt försöker släcka mitt ljus, desperat försöker jag skydda lågan från att drunkna. Jag är för trött för att simma, hoppas att jag ska orka hålla andan tillräckligt länge för att nå ytan..

Jag är inte rädd för att må dåligt, jag är bara så trött, hur många gånger ska man behöva resa sig ur askan och hur många gånger ska man behöva se sig själv slagen i spillror?
Det är inte mitt fel, inte ditt, inte någons, det bara är så...

Söndag

Igår skaffade jag gymkort :) Jag va å provade lite kläder på MANGO och allt såg bedrövligt ut eller så fick jag knappt på mig det överhuvudtaget, mycket irriterande men det fick mig att inse vad jag verkligen ska lägga mina pengar på, så tack MANGO!
Nu ska jag försöka träna ordentligt så kanske jag inte behöver skämmas när jag kommer hem :)

Idag har jag gjort mina figurinos, 18 st denna gång... Suck... Tur att det är trevligt att rita! Har städat, diskat, tvättat och varit till ikea och ätit mat också :) riktigt produktiv dag. Anledningen till att jag fått så mycket gjort idag är att Bodil (boende representant) har varit här på besök. Det va trevligt och hon tyckte att jag verkade vara ordningssam :D sen pratade vi lite om skolan och att jag tyckte att det va lite för våldsamt, hon sa att jag inte ska oroa mig för allt går att ordna :) tror hon ska prata med Barbara i morgon. Det är liksom inte värt att plugga så hårt att man mår dåligt av det. Jag har märkt av tendenser till svängningar, ibland vill jag inte gå upp och ibland vill jag bara skita i allt och göra något dumt...

Det är kallt här nu, typ 9 grader eller något och regn hela tiden, brrr, tog fram vantarna idag..

I morgon är det Fashion illustration och italienska som gäller, 15 nya gubbar att rita, wohooo... Eller inte men men det får väl gå :) vore trevligt att ha lite tid över till annat och inte känna sig konstant stressad! Tackar gud för mina tabletter, utan dom skulle jag vara förstörd nu..

Dags att sova, natt natt!

trött!!!

Herregud, jag minns inte när jag va såhär trött senast (alltså normaltrött) och då har jag ändå sovit i natt, till skillnad från mina kamrater som i princip sovit en natt sen förra onsdan. Det är med andra ord mycket nu... I morse när jag hörde klockan så orkade jag inte göra något åt det, nä jag orkade inte ens stänga av den, det är bedrövligt!

Nu har jag iallafall gjort två prov av sju :) inte allt kvar! I morgon är det italienska som gäller, hur det nu ska gå när jag inte varit där på över en vecka. A ja, nått ska jag väl lyckas peta ner på pappret... Förhoppningsvis!

Har bestämt att jag inte ska göra något alls en stund, det skulle nog inte gå att få in nån italienska i huvudet nu även om jag försökte så då kan jag lika gärna ligga här och titta i taket :) ja jag ligger i sängen eftersom det är för kallt att vara uppe om man inte klär sig för sebirisk vinter. Tror inte italienarna vet vad isolering är :/

skit vecka

Åh vad jag saknar dig lilla älsklings katt!!

 

 

Sanna mina ord, denna veckan har varit bedrövlig! Onsdan hade jag ju som sagt nånslags panik eller så men det va ingenting jämfört med igår!

Min klädhistoria var tillochmed för dålig för kritik, vilket resulterade i att jag bröt ihop, låste in mig på toa och försökte lugna ner mig, gick åt helvete... Karin och Frida följde mig hem och lämnade mig inte helt frivilligt i mitt rum. Så här låg jag ensam med mitt jävla huvud. Det Alessandra sa va en piss i havet jämfört med vad jag själv tycker, inte acceptabelt! Men men, det är bara att göra om och göra rätt... Ska gå dit på freda igen och se om jag lyckas bättre.

 

Allt jag ville igår va att kramas om av mamma och jag kände mig så himla ensam eftersom det är ganska omöjligt härifrån.

Att vara jag och bryta ihop är en ganska skrämmande upplevelse även om det var på låg nivå igår.

Det är väldigt skönt att ha någon i närheten som förstår då och som känner en utan och innan, men jag antar att jag blir stark av att bryta ihop och hantera det själv...

 

Här har vi en Confucius i en PAO, mycket viktigt! Anledningen till de många lagren tyg och de långa armarna är; De var tvugna att hålla i alla dessa lager vilket förhindrade mord på de högsta. Och en Confucius var någon som skrev lagar och regler. Typ... Så nu vet ni det :P

 

Pojken i bakgrunden är den vackraste på denna jord <3 och jag saknar honom fruktansvärt mycket!

 

En modern Pao! Har jag bestämt :) Ser ni inte likheten? :P

 

Jag är så glad att jag har Frida och Karin! De är fantastiska <3

 

Kram på er  alla där ute <3

tidig morgon

Jag ser ut som sju svåra år, Annie skulle inte gilla min look alls.
Har sovit i lite över ett dygn, vaknade tolv i natt och har suttit med kostym historian sen dess. Nu är den typ klar, ska bara skriva ut bilder och klistra in... Fy fan säger jag bara..
Anledningen till att jag sovit så länge är oklar, antagligen någon form av ångestattack, inte kul. Men men så länge som jag "bara" sover så är det väl okej antar jag.

Karin hade tagit med mitt prov från italienskan idag, 40/50, eftersom jag inte fattar så mycket så är det ändå helt okej.

Jag har så mycket att göra att jag helst bara vill gräva ner mig någonstans och komma fram när allt är färdigt! Tills på freda ska jag ha gjort 3 mönster, översatt x antal sidor och gjort flats till 10 kjolar. Och gjort färdigt kostymhistorian. Tills på måndag ska jag ha gjort 15 nya gubbar med tillhörande outfit. Tills på tisdag finputsat allt som vi gjort hittills på collection... Så jo ja, det finns så det både  räcker och blir över.

Här bor jag

Jag tycker inte att jag behöver beskriva den här bilden så mycket, den talar för sig själv. Det är helt fantastiskt vackert här. De två översta bilderna är tagna när jag var ute på en joggingtur (9 km lång.) Om man går upp här på kvällen så är det så vackert att man nästan gråter!

 Godaste maten jag ätit sen jag kom hit! Ceasarsallad på Astor, skulle kunna gå dit varje dag... Och de har en helt fantastisk american breakfast som jag måste smaka på, kanske i morgon när jag är ledig till halv tre :) Vi får se..
 Här är underbara Frida, hon bor i dörren mittemot, jag fungerar som hennes väckarklocka :P igår va det dock hon som väckte mig, otroligt nog! Idag har vi haft en mesig dag, allt har varit mesigt och vi har "fulat" runt och skrattat hela dagen, förutom när hon hade Satoria lektion, då ritade jag de 15 skjortorna som vi har i figurinoläxa tills på måndag. Så nu behöver jag inte oroa mig för dom :D
 Här har vi Paella, jag och Frida kände oss fantastiskt modiga i Söndags och skulle pröva (bläckfisk, bläckfiskringar, musslor av olika slag och havskräftor i den här.) Riset var gott, bläckfiskringarna smakade ingenting men va som att äta sudd ungefär och hör och häpna jag smakade faktiskt på en snigel! Den smakade väldigt mycket hav och det var våldsamt läskigt!! Men ännu läskigare var faktiskt bläckfiskarna, vi visste inte att det skulle va hela bläckfiskar i så vi blev hysteriskt äcklade när vi öste upp på våra tallrikar och det tittade fram små tentakler, inte så kul... Och att äta en... Brrr, omöjligt!

För övrigt har det inte hänt så mycket, jag äter fruktansvärt mycket choklad och har säkert gått upp över fem kilo sen jag kom hit, midjemåttet har iallafall ökat med 7 cm :( det gör mig upprörd men inte tillräckligt för att låta bli chokladen... Så jag försöker röra på mig, dock har jag kommit på att man kan få diabetes om man äter för mycket socker, inte bra! Jag får återkomma i saken om några dagar och se om jag lyckas dra ner på intaget.

Mitt hårbottensproblem (som vissa av er säkert inte vet att jag har) fortgår, jag kan immitera ett saltkar utan minsta problem och väldigt ofta när jag tittar mig i spegeln så ser det ut som jag har hällt hålslagnings apparatens slaggprodukter i håret, strålande, fantastiskt och underbart! Och håret i största allmänhet ser lite lätt ruskigt ut. Fyra nyanser av brunt räcker inte för att beskriva det, min italienska lärare är mycket konfunderad över mit val av hårfärg... Jag med!

På tal om italienska så gick jag i måndags (i ren frustration) till Barbara (rektorn) och sa att jag nog ville hoppa av italienskalektionerna eftersom de varit så våldsamt dåliga. Hon bad mig försöka härda ut och hon skulle prata med min lärare. Så jag ger det väl en chans till... Så nu försöker jag prata så fort jag hinner (italienska alltså) vilket har haft varierande resultat. Ibland nickar folk förstående och ibland står de som frågetecken och tittar på mig som om jag vore dum i huvudet :) Det får man bjuda på!
Nä sova nu...
Buonanotte :) 

Läxdag

Som rubriken säger så har jag gjort läxor idag, ca. 7 timmar har jag suttit och ritat kjolar, byxor, gubbar och mönster. Och inte EN ENDA kinder maxi har jag ätit! Fantastiskt :D Frida har suttit mittemot mig och svärt över sina gubbar, kjolar och byxor men vi har iallafall gjort klart dom nu, heja oss! Innan läxorna va vi till torget som ligger typ 100 meter härifrån och tittade på en marknad som infunnit sig, jag köpte lösvikts godis :D som jag inte smakat på än... Men det ska fan ätas med andakt, svindyrt! Här nedanför är iallafall tre bilder på marknaden och sista bilden är från i ... Tisdags tror jag :) folk fick gå fram och få en bild på sig och UEFA champions leauge bucklan :P
Nu ska jag hur som helst sova och hoppas att jag slipper drömma mardrömmar! Sov gott :)

Dagen D

Då har man haft sin första krokilektion, det va helt okej, grabben hade speedos på sig :P Och ja han såg väl bra ut, fast inte fantastiskt bra, såg ut som en balettdansare eller något. Bilder kommer, på det jag ritat alltså.

Orkade inte gå upp i tid i morse, hade ju tänkt göra lite läxor men jag kom inte upp förrän halv elva, skräp! Kom iallafall iväg på italienskan, såg på film, italienskt tal och italiensk text, men tro det eller ej, jag fattade :) Kan ju lika gärna se på film varje lektion, tror jag lär mig mer av det. Är lite upprörd, jag har ändå betalat pengar för den här kursen och det hade ju varit roligt om man hade haft en lärare som kunde lära ut så man faktiskt lärde sig något. Tycker inte att jag få valuta för mina pengar!

Ska snart på middag hos Fabio, hoppas det är god mat! Emma sa att han va duktig iallafall, hon va där och åt förra terminen, tror inte hon ljög :) Och i morgon är det dags för tio timmars dag, tjohoo! Fattar inte hur jag ska orka, för tillfället är jag helt färdig, så himla trött hela tiden, vill bara sova...

Dra på trissor

Två inlägg på samma dag!?
JA eftersom jag har varit så dålig på att uppdatera senaste tiden.

Idag har jag känt mig underlig mest hela dagen, började med hjärtklappningar i morse, yrsel och sedan svimningskänsla, härligt härligt. Nu sitter jag bara och snorar fantastiskt mycket, får göra något åt det, genast! SÅ...

Har bara haft en lektion idag- italienska. Suck... Grejen är den att jag väldigt gärna vill lära mig men vår lärare är tyvärr inte pedagogisk för fem öre, vilket resulterar i... Inget alls! Efter tre veckor kan jag inte säga en enda mening, jag kan lite ord men jag lär mig mer på de andra lektionerna när lärarna där pratar italienska med de andra än jag gör på mina italienska lektioner :S jag är lite frustrerad. Så enda anledningen till att jag går på mina språklektioner är att jag tycker synd om läraren, vore ju bedrövligt om hon förstod att läraryrket inte passar henne.
Förutom detta har jag sytt en kjol, alldeles själv :D strålande, så nu är det gjort, ni förstår inte hur bra jag är på att göra läxor nuförtiden! När jag gick i gymnasiet och högstadiet gjorde jag aldrig läxorna jag fick, så när jag skulle ha prov satt jag fem minuter innan och försökte trycka in allt, det gick ganska bra men man glömmer det ju så fort man lagt ifrån sig penna  och lämnat inte provet.
Har även ritat åtta par byxor och börjat renskriva kostymhistorian :) håhå håhå! Ska fortsätta i morgon och jag och Frida har bestämt oss för att ha plugghelg. Ska leta reda på ett gym också, om det inte är alltför dyrt kanske jag unnar mig någon månad. Annars kan jag ju faktiskt gå ut och jogga...

På tal om det, igår va jag, Karin och Gabriella ute på en tvåtimmars promenad, gick upp till en kyrka och hade en fantastisk utsikt över hela Florens, det va så vackert att jag ville gråta! Och en grymt bra promenad sträcka också, ska se om jag kan trycka ner tiden lite :)

Sen har det hänt lite skräp också men det orkar jag inte ta nu och ni orkar kanske inte läsa mer heller, ganska långt inlägg ändå. Gäller inte mig ändå men det har ändå hänt och jag tycker att det är lite "gnagigt." Det löser sig förhoppningsvis :)

Sov gott <3

I morgon, kroki

 Här är mina två gubbar, vet inte hur bra det syns men jag blev iallafall riktigt nöjd med den undre :) Patricia sa till och med att det va bra rörelse, blev hur glad som helst! I morgon ska vi hur som helst rita av en manlig modell... Får se hur bra det går...

Jag och Sandra i fredags... Behöver jag säga hur glad i hatten jag var?

Söndag

Gillar inte helgerna här nere, man har inget att fokusera på så man börjar fundera på vad alla andra gör (hemma i Sverige) och det är allt annat än positivt. För era liv fortsätter utan mig medans mitt liv hemma är pausat och när jag kommer tillbaka kommer ni ha hunnit längre än mig, förstår ni hur jag menar?

Jag försökte ta mig till ikea idag, gick åt helvete. Fann ingen buss så jag fick varsegod att gå hem tillbaka, letade efter ett gym, fann inget det heller... Det är ju kalas det här! Men jag lyckades sparka mig själv i röven och gå ut och jogga, blev förhoppningsvis någon kilometer :) Vore ju trevligt om jag kunde röra på mig lite oftare så jag slapp känna mig så fluffig men det har ju inte gått så bra hittills.

I morgon är det ny vecka, nya läxor som gäller, har något att tänka på :D på torsda ska vi tydligen rita av en manlig modell, troligtvis utan höftskynke, jag känner mig lagom road. Alla andra i klassen är dock väldigt entusiastiska, speciellt efter att Patricia (vår lärarinna i life drawing) berättat att modellen såg väldigt bra ut. En kille ställde sig upp och apploderade av förtjusning. Så på den vägen är det.

Nu ska jag lägga mig och sova, måste gå upp och duscha i morgon, har åskat här så jag har inte vågat idag.. Men innan jag lägger mig måste jag finna myggjäveln som gör sitt bästa för att ge mig anemi.

Sov gott ^^

Tandborsten jag lovade

Är den inte förtjusande? :D Dock lite för mjuk, men jag vet inte vilket som är värst, hård så man får sår eller för mjuk? Det finns inga som är bara soft utan bebisborste eller stålborste...











Gabriella :)
 Världens äckligaste varelser om ni frågar mig, här finns de i varenda mataffär, i början så vågade jag inte ens titta i frysdiskarna... Usch och fy!


Glass köpt på, Festival del gelato :D finns hur många olika smaker som helst! Det här är fragola (jordgubbe), cookies och choklad med nutella i.
 Mitt fina lilla rum...

 Varje dag sitter de och målar här, fantastiskt! Olika bilder varje dag också :)

 

 

 

Okej, ni får ursäkta röran, men jag är inget datasnille. Blev lite konstigt idag.

 

Allt och inget alls

Idag är lite lättare, började dock nästan gråta på vår figurinolektion när jag pratade om Nicke, saknar honom <3 saknar alla, men ja förutom den lilla svängen på figurinon så är det bättre idag. Skulle kunna bero på att jag faktiskt har haft annat att tänka på :)
Så dagen har bjudit på "gubbritning" och naturligtvis 15 nya gubbar att rita tills nästa måndag plus att de ska ha kjol på sig, oh boy... A ja men det fixar jag :D Sen fick vi läxa i italienska tills på onsdag, skriva meningar och böja verb och vi har dessutom prov, inget stort men ändå. Så jo nu har jag att göra igen!

Annars har det inte hänt mycket, det är varmt, jätte varmt, alla runt omkring mig verkar drabbas av sjukdomar av olika slag och jag har fortfarande tacos kvar sen i lördags! Ja det va väl det, typ. Köpte ett paraply igår, ifall allt det här regnet som tydligen öser ner här på hösten bestämmer sig för att börja ösa. Det är lila, paraplyet alltså, inte regnet. Vore väl ganska trevligt iofs, om det började regna lila :) Jag borde gå och handla, har ätit upp alla mina plommon och bananer och jag har bara ett äpple kvar och jag måste ha lite vatten, bröd och yougert... Åh jag måste ta kort på min nya tandborste så ni får se, den är jätte fin, handtaget är format som en gubbe och den är blå :D och själva borsten är så mjuk att det är mer som att polera tänderna än att borsta dom! Strålande :D

Så vad har ni för er då? Regnar det, är det kallt...? Mår ni bra? Är ni många som läser? Ni får gärna skriva mer kommentarer :)




Och sist men inte minst: Jag har världens snyggaste och bästa pojkvän!

Kram på er <3

Hemlängtan

Sitter och väntar på att Dan ska sluta spela och skypa med mig istället, saknar honom fruktansvärt mycket. Jag har hemlängtan, har drömt mardrömmar i två nätter, gråtit mig till sömns och vaknat flera gånger av att jag gråtit, man kan väl inte alltid vara på topp antar jag. Men jag ska härda ut, har varit med om värre saker än det här. Och jag har valt det här själv! Det som är läskigt är att våga lite på en person som kan vara galen i visa perioder, hur vet jag att jag inte är galen nu...

Man hinner tänka mycket när man är ensam och allt är tyst och inget speciellt händer, att tänka är ibland väldigt obehagligt.

Det finns små orosmoment, men så länge som jag fortfarande sover på nätterna så är det ingen fara. Jag kan bara inte bryta ihop igen, inte så snart!?



Livet är och blir vad man gör det till..

Läxdag

Idag kunde jag ha åkt till Siena men det blev inget eftersom jag har triljoner saker att göra. 42 verb att böja i italienska läxa, 13 kjolar att rita, 15 figurinos plus ansikten, renskriva anteckningarna från klädhistorian plus hitta åtta bilder som har med det vi gick igenom att göra, rita färdigt kjolmönstret och sist men inte minst så ska jag fixa tygprover... Så jag behöver inte sitta sysslolös direkt! Och grejen med läxor är den att det alltid finns så mycket annat att göra, typ bädda rent i sängen, gå ut och gå, städa, laga mat, gå ut och titta sig omkring, helt enkelt sånt som man aldrig har tid med annars... Men som tur är har mina föräldras stränga uppfostran och min egna starka karaktär gjort att jag faktiskt gjort; ALLA kjolar, HELA kjolmönstret, ALLA figurinos plus ansikten och 33/42 verb! Så nu är jag värd en liten paus!


Lite bilder


Min första gubbe, innan jag hade fått öva, verkligen vacker...



Efter lite övning har jag lyckats med dessa två... Lite förbättring iallafall.









Nu får jag väl återgå till dagens huvudsyssla...

Buonasera

Jag ber om ursäkt för att jag inte skriver varje dag, men jag har ganska mycket att stå i.
Igår va jag så trött, mådde skit rent ut sagt, hade drömt att jag blev sjuk och hög som ett hus, vilket resulterade i att Dan inte stod ut och lämnade mig. När jag vaknade så va jag inte alls glad och jag tog drömmen som en varningssignal. Så igår kväll struntade jag i allt och gick och la mig klockan sju, vaknade när klockan ringde vid åtta i morse. Så nu mår jag lite bättre. Sitter och äter risotto med pannbiff :D riktigt gott!

Har bara haft en lektion idag, så på förmiddan gjorde jag läxor, 15 figurinos... Man blir lite lätt småförbannad! Hur svårt kan det vara att rita en gubbe egentligen, fruktansvärt! men jag tänker på pappa när jag ritar dom, på hur nöjd han ska bli när jag kan rita en propertionelig person <3 det enda jag har kvar nu är ansikten.. Så i morgon kan jag ta itu med nästa läxa, att rita kjolar... Yey, det är ännu värre än gubbar, de ska nämligen vara tekniskt korrekta, med sömmar och allt. Linjalen är ett måste och jag älskar ju att mäta och sånt.

I morgon börjar jag 8.45, har life drawing med Patricia (samma som i fashion illustration,) hon är trevlig och jätte duktig på att rita! Hon står och ritar på tavlan, inte ett streck blir fel så man tänker "hur svårt kan det va?!" Omöjligt... Man jag har ändå gjort enorma framsteg :) gillar att rita.
Efter hennes lektion har jag hålltimme i två timmar, ska passa på att rita mina kjolar, så jag slipper det när jag komme hem. Sen har jag italienska mellan 14.30-16.30, hoppas på fint väder så vi får gå ut :)

På lörda kanske jag följer med på en busstrip till siena, men har inte bestämt mig än... Det tar två timmar och två timmar i en buss med bakfulla personer känns liksom dömt att misslyckas. Om jag frågar busschauffören snällt kanske jag får sitta i hans knä eller i bagageutrymmet :)

Kram på er!

Söndag

Skollunch :) Hann faktiskt med att äta den på fredan, det är den enda dagen jag har tid att äta lunch. Så jag sprang iväg till en pizzeria/gelateria och köpte en minipizza, den va jättegod! 3 euro ungefär, helt klart värt!
 Davidstatyn och en miljon turister, det är helt fantastiskt va mycket folk det finns. Det är verkligen folk överallt varenda dag och längst fram i varje klunga går någon med en pinne/paraply/skylt och vevar för att folket ska kunna hålla reda på vilken grupp de "tillhör." Och alla tar kort, så man har allt sjå i världen med att inte vara i vägen, men jag är säkert med på triljarder kort, kanske ska börja posera eller grimasjera, kan ju va lite roligt att ha en fåning svensk på sitt kineskort...
 Simona i himmelriket. Det finns en Lindt affär och jag älskar den, de har mörkchoklad med havssalt i, min favorit, tack tack :)
 Mmmm! Haribo påsen är nog det närmasta plockgodis jag kan komma på det här stället... Men men, man får väl va glad för det lilla. Borde väl kanske inte äta så mycket men jag kan inte låta bli, så jag får väl försöka mig på lite träning. Har faktiskt varit duktig och kört en 75 min lång powerwalk och sen lite magövningar idag :)
 På väg till skolan
 Fridas kinder överraskning :) Hon kände sig rätt onöjd, jag fick en liten gul figur som man kunde sätta på fingret, tydligen va han en solstråle eller något. Det va så jag förstod det på bilden iallafall :)
 Skolporten, man ser en bit av "röda mattan" oxå :) Så den går jag på varje dag, får väl försöka ta bättre bilder, men det här va efter sista lektionen i fredags och jag var "rätt se tämle" jätte trött, klockan va nog ungefär tio i 18. Då hade vi ändå fått slutat tidigt :S
 Oxå på väg till skolan, vacker soluppgång. På den andra bilden såg ni Ponte vecchio, "guldbron" som alltid är proppfull med turister, vilket är lite jobbigt när man ska till skolan. Så jag går på mellan bron och här har jag tagit kort på en tredje bro, finns jätte många!
 Jag och min skrutt <3 Saknade honom något alldeles fruktansvärt igår! Dålig dag...
 Ännu en bild av vägen till skolan, det är typ en promenad på 20 min så man kan ta kort på mycket :D
 Ett slott? Ärligt så är jag inte alls säker på vad det är för byggnad men David statyn står där, inte den riktiga dock, den är inne i Uffizi museet. Tror jag, mitt minne är lite proppfullt av ny info nu så jag ber om ursäkt ifall den information som går ut är lite fel :P

Sådär, lite fler bilder :)
Idag vaknade jag klockan fem av att grannen drog hem ett gäng på efterfest, klockan sju stod jag inte ut längre och skrev ett meddelande till Frida och frågade om de kunde va lite tystare. Det va inte hennes gäster men hon fick dom iallafall att gå. Så idag är en seg dag. Lyckades ta tag i mig själ vid halv två. Så jag har gjort mina läxor och varit ute på en promenad :) i morgon måste jag köpa skolmaterial, för hur mycket som helst, skulle inte förvåna mig om det går på uppemot 200 euro... Yey!
Måste tvätta också, ser ut som ett bombnedslag (överdriver) med två klädhögar i köksavdelningen :P

Nu ska jag skypa med Carro <3 vi hörs!