ursäkta tystnaden

Jag har inte skrivit på ett tag nu men efter mitt strålande humör för några veckor sen kom natrurligtvis ett bakslag i form utav bedrövelse, trötthet och meningslöshet. Det är fortfarande inte bra, kanske inte ens riktigt okej, men jag tror jag är påväg upp för backen igen. Men det tar väl tid antar jag... Jävligt mycket tid vad det verkar som... Av 17 månader har jag varit sjukskriven 15, fy fan! Det enda positiva med detta tillstånd är väl att jag lär mig saker om mig själv, att jag orkar stå ut framför allt...

Nu försöker jag ta tag i migsjälv, måste försöka hålla mig vaken hela dagen. Gå upp vid nio och sen vara vaken tolv timmar är ganska jobbigt när man inte finner någon mening med att vara vaken men det ska väl gå. Svimmade en morgon, det va tråkigt, hade ramlat rakt in i duschen och va ganska förvånad när jag öppnade ögonen och låg ner.
Fått veta att jag har för högt kolesterol, eller nått med ett förhöjt värde av blodfetter.. Så jag slutade med godis helt för några dagar sen, det kan nog va bra för mig.

Ser på skidåkning, trevligt tidsfördriv, jag önskar jag kunde åka skidor. Jag tror jag ska pröva när jag får lite energi, mitt mål ska vara att klara typ 50 meter utan att ramla eller bli stillaståenede. Det är nog ett rimligt mål för mig som typ bara kan stampa på ett ställe. Skate skulle vara kul att kunna, de ser så fria ut, flyter fram. Vem vill inte göra det :)