Jag kommer ingenstans, har fastnat i något slags vakuum. Den ständiga molande ångesten som greppat min strupe, hysterin i mina armar, fan och gud som spelar tennis med mina tankar. Undrar vem som vinner?
Tar en öl till bara för att vara säker på att rösterna ska hålla käften, hur många har jag druckit nu, fyra, fem, sju? Äh vem bryr sig! Jag låter mig själv träda in i en annan verklighet, där tankarna står still och demonerna sover. Inget kan röra mig här, jag är fri, för några timmar. Jag svävar, lever, det finns inget i morgon, inget igår, bara här och nu, precis i det här ögonblicket. Men jag kan inte fortsätta såhär.. Det funkar inte så, men det är så skönt att få andas utan tvångströjan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar