Ena dagen kan jag stå inför en publik på 10000 pers, andra dagen kan jag inte ens knyta mina skor... (Robert Broberg)
söndag 18 augusti 2013
Sov gott älskade du.
Hon somnade in igår kväll för att aldrig vakna igen.
Jag kan bara känna en känsla av frid för hennes skull <3
Hon låg där så länge och det fanns bara en enda slutgiltig destination.
Det vore själviskt att önska att hon fanns kvar när jag vet att hon led, hon förtjänar vilan, hon har kämpat så länge.
Du kommer alltid finnas hos mig, inte som något jag kan se eller ta på, men i mitt minne och i mitt hjärta.
Etiketter:
vackra människor
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar