Jag lever

Det va jätte längesen jag skrev nu! Men det beror nog mest på att vädret varit så fint att jag försökt vara ute så mycket som möjligt :)
Idag är det verkligen inte fint väder men jag har varit ute och gått/joggat ändå. Tycker luften känns lättare att andas när det regnar så jag gillar faktiskt att träna då. Körde ett lätt styrke-pass innan och hade med mina "snören med handtag på" på promejoggen och körde en bröstövning och en ryggövning, så min rygg är Slut nu! Men det känns så jävla gött att ha gjort det! Fick värsta endorfin-kicken så de senaste dagarnas ångest känns inte alls lika påtaglig. Hurra hurra!

Om ni undrar hur det gått med mina utmaningar så ska jag va ärlig och säga att det gick i stöpet efter typ två veckor men jag är nöjd ändå eftersom de fick igång mig. Och jag använder endel magövningar fortfarande och försöker få in 50-75 squats några dagar i veckan.

Angående ångesten jag pratade om så beror den på en "liten olycka" sen Valborg. Blev för full och fick en panikångest attack och rasade ihop i en hög bakom ett träd bakom Idet. Vad jag gjorde där? Jo jag va kissnödig. Dock har jag ingen aning om ifall det problemet löste sig. Våldsamt glamoröst... Lyckades få tag i Annie så hon fann mig. Då hade jag legat där i nån timme och va kall jävlar!

Eftersom hon inte fick kontakt med mig så ringde hon efter ambulans, så jag spenderade resten av natten på akuten. Yey för mig.. Tro mig, jag skäms och ångesten har varit skyhög sen dess. Men jag kan inte göra det ogjort så jag hoppas att den värsta ångesten gått över nu så jag kan gå vidare. Om inte så är det väl bara som det är. Jag brukar överleva.