Ena dagen kan jag stå inför en publik på 10000 pers, andra dagen kan jag inte ens knyta mina skor... (Robert Broberg)
söndag 7 juni 2015
Såhär i efterhand
Det började bra igår, hade förfest här och sen åkte vi till Granevik. Just nu önskar jag att jag stannat hemma, 200 kronor för att ha ångest är våldsamt ovärt. Inte för att Top Cats var dåliga utan mest för att det inte funkade igår bara.
Idag vaknade jag och var inte bakfull, det är ju i det närmsta otroligt eftersom jag alltid blir bakis. Så det tackar jag för. Men ångest har jag, än. Inte sån där, "herregud nu dör jag" ångest, utan mer som en värk i kroppen. Känner mig hemskt ensam.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar